Högskoleprovet är ett standardiserad prov som används som ett komplement till betygssystemet för att bedöma studenter som söker till högre utbildning i Sverige.
Provets syfte är att testa studenternas förmåga att lösa problem och analysera information inom områden som svenska, engelska, matematik, logisk resonemang och kvantitativ problemlösning. Det genomförs två gånger om året, vanligtvis i mars/april (lördag) och oktober (söndag), och består av olika delprov med totalt 160 frågor. Provet genomförs på runt 120 orter över hela Sverige.
Resultaten från högskoleprovet används av många högskolor och universitet i Sverige som ett komplement till studenternas betyg vid antagning till högre utbildning. Högskoleprovet ger också möjlighet för personer utanför den traditionella akademiska vägen att visa sin förmåga och konkurrera med de som har högre betyg. Alla har rätt att skriva högskoleprovet.
Högskoleprovets delar
Högskoleprovet testar studenternas förmåga att förstå och analysera skriftligt text på engelska och svenska (verbal del). Provet testar också förmågan att lösa matematiska problem, förmågan att tänka logiskt. och förmågan att tolka diagram, kartor och tabeller samt göra kvantitativa jämförelser (kvantitativ del).
De två delarna ger lika många poäng (80 vardera). Till vissa civilingenjörsutbildningar har högskolorna möjlighet att vikta resultaten, och därmed låta ena delen väga tyngre vid ansökningarna.
Fyra tips för att lyckas på högskoleprovet
Högskoleprovet är ett bra sätt att komma in på din drömutbildning. Att få ett bra resultat är viktigt. Det finns ett par sätt att maximera chanserna för att få bra poäng på provet:
Tips ett: Skriv provet flera gånger
Det är inte alls ovanligt att du får högre poäng andra eller tredje gången du skriver provet – okej, du kommer inte lyfta 0,3 poäng till 1,7 poäng på att skriva en gång till, men du kan mycket väl gå från 1,5 till 1,6 eller 1,7. Orsaken är att du är ovan vid provet, du inte vet vad som väntar dig, och du därmed planerar tiden fel under provets olika delar
Ett annat skäl att skriva provet flera gånger är att de olika provdelarna varierar från gång till gång. Du kan ha svårt med att exempelvis tolka diagram och tabeller – men denna provdel kanske inte kommer med nästa gång! Så ge inte upp bara för att du får ett resultat du inte är nöjd med första gången.
Tips två: Träna på gamla prov
Gamla prov är en guldgruva! Vissa delar är dessutom lättare att träna till än andra delar. Om vi jämför exempelvis engelsk läsförståelse med diagramtolkning så kommer resultatet från engelskan ofta vara beroende på ditt ordförråd i engelska (om du hade “tur med texterna”) medan diagramtolkning är mer av typen “antingen förstår man hur man tolkar diagram, eller så gör man det inte”. Man kan alltså lära sig hur man generellt ska tänka i den kvantitativa delen genom att göra gamla prov.
Även den verbala delen går att träna genom att göra gamla prov, men du kan också träna på denna del genom att läsa böcker och tidningar i vardagen. Även ljudböcker är en övning – speciellt om du har svårt för engelska så kan du testa med att lyssna på din favoritförfattare på originalspråk i stället för att läsa/lyssna på en översättning.
Du hittar gamla prov på tjänster som exempelvis Högskoleprovguiden. Där finns ett omfattande gratismaterial men också en betaldel med ännu fler övningsuppgifter och uppgifter med förklaringar. Missa inte heller videogenomgångarna, de är bra för att ta till sig vissa detaljer som man kanske missar i skriven text. Just uppgifterna med förklaringar är väldigt nyttigt när du ska förbereda dig inför nästa högskoleprov.
Tips tre: Fastna inte på någon fråga
Du måste se till att du ger dig själv chansen att hinna med alla frågor. Du får alltså inte fastna på någon fråga. Låt oss ta ORD-delen (ordkunskap) som exempel:
- Läs igenom frågorna snabbt en efter en: Ofta vet du vilket svar som är rätt, du vet direkt vad ordet betyder – bra, svara det, och hoppa till nästa fråga
- Är du osäker på vilket svar som är rätt – hoppa över denna fråga nu, och gå vidare
- När du löst alla de “lätta uppgifterna” (allt man kan är ju lätt) så går du tillbaks och löser först de du är “osäker” på, och slutligen de som är “omöjliga”. Var inte rädd för att chansa!
Med denna metod så riskerar du inte med att missa några “lätta” frågor, bara för att du satt och klurade på en riktig svår uppgift.
Tips fyra: Chansa på frågorna
Du får poäng för rätt svar, men du får inte minuspoäng vid fel svar. Även om du inte har en blekaste aning om vad det rätta svaret är, så kryssa i något av svaralternativen. Är det fem olika svarsalternativ, så har du ju 20% chans att gissa rätt! Lämna inte in ett prov som inte har ett svar på varje fråga.
Ofta kan du dock utesluta ett eller flera svaralternativ. Stryk dessa, och gissa sedan bland de kvarvarande. Kan du utesluta tre alternativ av fem, så har du ju därefter 50% chans att gissa rätt! På så sätt maximerar du dina chanser att komma in på din önskade högskoleutbildning.
